Att tänka på när du fått din rapport

Standardrapporten innehåller mycket information som presenteras med flera olika skärningar och redovisningsnivåer. Eftersom standardrapporten är utformad för att svara på flera olika frågeställningar kan det vara så att du inte är intresserad av all den information som är inkluderad i resultatet. Du får då identifiera de tabeller som är relevanta för dig, och bortse från övriga tabeller.
Hur du ska tolka dina resultat beror till viss del på hur du har gjort dina val.
Här följer några exempel.

Långa valda tidsperioder för population och topplistor

Om du har valt en lång tidsperiod för att definiera populationen och en lång tidsperiod för topplistorna, kan det eventuellt vara svårt att dra någon slutsats mellan de diagnoser och/eller läkemedel som definierar populationen och de läkemedel/diagnoser/åtgärdskoder/rekvisitionsläkemedel som finns i topplistorna. Detta eftersom händelserna kan ligga långt ifrån varandra i tid och inte vara relaterade.

Exempelvis, vid långa valda tidsperioder kan en person ha kommit med i populationen först i slutet av tidsperioden, men i topplistorna redovisas samtliga läkemedel för hela den valda tidsperioden, dvs. även läkemedel/diagnoser/åtgärdskoder/rekvisitionsläkemedel i början av vald tidsperiod.

Om tillstånden som definierar populationen är medfödda eller kroniska kan det eventuellt vara rimligt med långa tidsperioder, men för andra tillstånd mindre relevant.

Kortare tidsperioder för population och topplistor

Om du har valt en kortare tidsperiod för att definiera populationen och topplistorna, som ett eller två år, skulle alla händelser ligga närmare varandra i tid. Det betyder inte att diagnosen eller läkemedlet som definierar populationen nödvändigtvis har något samband med övriga utfall i topplistorna, men om tidsperioden är kortare och händelser ligger nära i tid finns det större chans att de är relaterade.

Observera att antagande om att det finns ett samband mellan de diagnoser och/eller läkemedel som definierar populationen och topplistorna för läkemedel eller huvuddiagnoser ska göras med försiktighet.

De olika populationerna

I de fall du har beställt en standardrapport där populationen baseras på både läkemedelsregistret och patientregistret under en vald tidsperiod, presenteras resultaten för fyra olika populationer.

1. Totalpopulationen, dvs. alla de personer som har minst en expediering i läkemedelsregistret och/eller minst en vårdkontakt registrerad i patientregistret.

2. Delpopulationen LMED (läkemedelsregistret), dvs. alla de personer som har minst en expediering i läkemedelsregistret, oavsett diagnoser

3. Delpopulationen PAR (patientregistret), alla de personer som har minst en vårdkontakt registrerad i patientregistret, oavsett läkemedel

4. Delpopulationen BÅDA, dvs. de personer som har minst en expediering i läkemedelsregistret och minst en vårdkontakt registrerad i patientregistret.

Om du endast är intresserad av totalpopulationen, får du fokusera på resultaten till totalpopulationen och bortse från de övriga tabellerna.

På samma sätt, om du endast är intresserad av delpopulation BÅDA (beskriven i punkt 4 ovan), fokusera på resultaten som rör delpopulation BÅDA.

Om du däremot har valt enbart ett av registren, redovisas resultatet enbart för 2 respektive 3 ovan, och det blir lite lättare att navigera bland alla tabeller.

Övrigt som är bra att känna till

• Endast personer med giltigt personnummer ingår i rapporten, eftersom samkörning mellan register görs för att ta fram rapporten. Personer utan personnummer kan exempelvis vara flyktingar.

• Patientregistret består av vårdkontakter inom sluten vård, samt läkarbesök inom den specialiserade öppna vården. I registret saknas information om besök inom primärvården eller besök inom den specialiserade öppna vården som utförs av andra professioner.

• Båda registren är levande register, och uppdateringar sker löpande. Därför kan resultatet i en beställd rapport bli annorlunda om du vid ett senare tillfälle uppdaterar beställningen, även om samma urvalskriterier väljs.